imorgon, tjugotre minuter över sex på morgonen var det precis ett år sen vår kära tös tog sina första andetag <3 det var en underbar känslan att få upp sitt perfekta barn i famnen, levande! att känna värmen från en pytteliten människa som faktiskt är av mitt kött och blod är helt ofattbart.
att hon en gång vart just en "hon", ngn vi inte viste det blekaste om. ngn som vi trodde var en lite tjej och som vi tidigt döpte till mickis. då hon väl kom var det lixom, "ja men vafan, det är klart det där är hon. precis så som hon ska se ut. vår dotter mikaela"
älskar att vara med tösen, hon är ett enormt yrväder som får min energi efter jobbiga veckor på jobbet att gå upp i topp igen. pratar och springer omkring i ett kör, står gärna och trampar på samma ställe i väntan på att komma på nya hyss ;P älskar mina gula öronpluttar som hon brukar komma och visa, då vi ser kutar hon och gömmer sej bakom soffkanten med huvudet nerkört i armstödet ;) aaaw, vår tjej <3

endast ngn minut gammal, iklädd fina sjukhuskläder ;)

nästan ett år senare "eeh, vart fan hamnade jag egentligen ;S"
behöver jag säga en gång till att jag älskar min tigerbebis? puss på dej, imorrn är det bara din dag hjärtat <3