vilket ortoligt händelserikt liv man har, NOT. vad är är meningen med allt egentligen ? man sover, vaknar, äter, sover lite till, äter igen, gör ngt som ngn annan bett en göra som anses viktigt, äter lite till sen är det massa tv där emellan också innan man lägger sej för natten och sover igen till man vaknar till en ny morgon.

i morse iaf så skrämde anton nästan livet av mej och jag höll på att börja böla!!! han klev upp typ 5 min före mej och jag stapplade upp i mörkret då han hade stängt toadörren. slog igen mina ögon för det va så fruktansvärt ljust där inne, satte mej på toan och kissade. ställde mej upp och såg massa blod i toan !? "aaaaaaa, är det där jag ?!" "NEEEEEEEEJ, det är mitt skrattar han typ. jag blödde näsblod.." tack godegud, trodde vattnet höll på gå eller ngt :s

och igårkväll då vi skulle sova, hade jag nooog mina allra första förverkar. (hur det nu känns) men det värkte som typ hemsk mensverk i ryggslutet och nere i magen mot ljumskarna. brukar inte ha sån fruktansvärd mensverk i vanliga fall, men det här kändes och man blir lite nervös då det är så lång tid kvar till förlossningen men förverkar är ju normalt men iaf :)

köpte mej ett fint grönt fotoalbum igår, med hårda vita pappsidor där jag kan skriva och klistra på foton :) ska bli kul att se hur den blir då den är färdig. har lite idéer, men det brukar spåra ut iaf så jag skriver inte upp ngt här ;D tänkte, kul med foton åså. gud vad våra barnbarn kommer skratta och undra hur fan vi kunde köra omkring i sånna gamla fordon, gå omkring i så fula kläder och ha så konstig stil innomhus på "vår" tid :)